- Befolkningen växer igen till följd av invandring.
- År 2022 och 2023 var nettoinflyttningen från utlandet större än någonsin tidigare.
- Personer som talar främmande språk har länge varit den enda växande språkgruppen i Österbotten.
- Den naturliga befolkningstillväxten har blivit negativ under detta årtionde.
- Det inhemska flyttningsunderskottet har inte minskat, trots en kraftig ökning av antalet arbetsplatser.
- Enligt Statistikcentralens prognos kommer antalet personer som fyllt 74 år att öka med nästan 5 000 fram till 2030, medan befolkningen i arbetsför ålder kommer att minska med cirka 2 000.
Lägesbild: Befolkningsutveckling
Befolkningsökningen i Österbotten har under 2000-talet varit snabb i synnerhet i Vasa- och Jakobstadsregionerna. Efter några svagare år har befolkningsutvecklingen igen vänt uppåt i början av 2020-talet. Landskapet har åter ett inflyttningsöverskott, eftersom nettoinflyttningen från utlandet har varit större än någonsin två år i rad. År 2023 utgjorde ett exceptionellt år, eftersom nettoinvandringen var fyra gånger högre än på 2000-talet i genomsnitt. En av förklaringarna till den kraftiga ökningen är att ukrainare som flytt undan kriget till Finland har kunnat ansöka om hemkommun sedan februari. Likaså var 2022 ett rekordår för nettoinvandring, fastän ökningen av antalet ukrainare ännu inte återspeglades i siffrorna. Jämfört med många andra landskap är befolkningsökningen i Österbotten jämnt fördelad. År 2023 ökade befolkningen i åtta kommuner av fjorton i Österbotten.
Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer befolkningen i Österbotten att minska med 1,2 procent före 2030. I Österbottens landskapsstrategi är målet ändå satt till en befolkningsökning på 2,8 procent före 2030. I Vasaregionen håller det på att byggas upp ett batteriindustrikluster av nationell betydelse, som jämte multiplikatoreffekter på lång sikt förutspås ge upphov till cirka 7 000 nya arbetstillfällen i regionen. Också i Jakobstadsregionen förutsätter den fortsatt snabba industriella tillväxten en snabbare befolkningstillväxt. I Sydösterbotten är stora investeringar på gång, som kan skapa hundratals arbetstillfällen i regionen. För att säkerställa att det finns tillräckligt med arbetskraft behövs mer arbets- och utbildningsrelaterad invandring, inrikes nettoomflyttning och pendling samt höjning av sysselsättningsgraden särskilt bland unga och äldre. Dessutom måste landskapet ha tillräckligt med mångsidiga utbildningsplatser i såväl yrkes- som högskolorna och i synnerhet inom de sektorer som betjänar näringarna i området. Det är också skäl att fästa vikt vid utbudet av lämpliga bostäder.
I en jämförelse mellan landskapen ligger den demografiska försörjningskvoten i Österbotten på en genomsnittsnivå. När det gäller försörjningskvoten är skillnaderna mellan kommunerna stora. Mest ogynnsam är åldersstrukturen i kommunerna i Sydösterbotten, medan åldersstrukturen i Vasa är avsevärt bättre än i hela landet i genomsnitt. Framöver försämras den demografiska försörjningskvoten markant, och den enda åldersgruppen som växer i Österbotten är den med personer över 74 år.
Ett särdrag i Österbottens befolkningsstruktur är förutom den jämnstarka tvåspråkigheten också flerspråkigheten. Befolkningstillväxten baserar sig helt och hållet på att antalet personer med utländsk bakgrund ökar. Befolkningen med utländsk bakgrund har fyrdubblats i Österbotten under 2000-talet. Arbetsrelaterad invandring är avgörande för företag i hela landskapet. Till exempel i Närpes har antalet invånare med utländsk bakgrund stigit till nästan 20 procent. Arbetsrelaterad invandring kommer att bli allt viktigare i framtiden, när antalet personer i arbetsför ålder minskar i Finland och konkurrensen om kvalificerad arbetskraft hårdnar.
Befolkningsutveckling i Österbotten, regioner och kommuner
Mer information
Befolkningsstruktur i Österbotten
Befolkningsförändringar i Österbotten
Befolkningsprognos