• Österbotten har länge haft ett av de bästa sysselsättningslägena i Finland.
• Under de kommande åren förväntas efterfrågan på arbetskraft öka betydligt till följd av stora investeringar i regionen.
• Säkerställande av tillgången på arbetskraft:
• Dragningskraft och förmåga att hålla kvar arbetskraft
• Arbets- och utbildningsrelaterad invandring
• Sysselsättning av personer i arbetsför ålder med utländskt bakgrund som redan finns i regionen och av utländska studenter
• Sysselsättningsgrad bland ungdomar och äldre
• Tillräckliga och diversifierade utbildningsplatser
• Arbetskraftens rörlighet och villkor för distansarbete

Visualiseringar

Lägesbild: Tillgång på arbetskraft samt kompetens och bildning

I Österbotten är befolkningens utbildningsnivå hög och andelen högskoleutbildade fjärde högst i en jämförelse mellan landskapen. Det är dock oroande att utbildningsnivån bland unga vuxna i åldern 25–34 år har sjunkit på 2010-talet. Andelen högskoleutbildade unga vuxna har minskat från 39,6 procent till 36,7 procent och andelen personer som saknar en examen efter grundskolan har ökat från 12,9 procent till 15,1 procent.

Sysselsättningsläget i Österbotten har under en längre tid varit ett av de bästa i Finland. År 2022 var sysselsättningsgraden i Österbotten 74,9 procent, medan sysselsättningsgraden i hela landet låg på 73,8 procent. I många kommuner i regionen har man i stort sett full sysselsättning. I oktober 2023 var arbetslöshetsgraden under 4 procent i 6 av 14 kommuner i Österbotten. Arbetslöshetsgraden i hela landskapet var 5,5 procent. Antalet lediga platser har ändå minskat markant. Permitteringarna har ökat något, speciellt inom byggbranschen. Arbetsgivare försöker tillsvidare undvika uppsägningar, eftersom de vill behålla kvalificerad personal.

De försämrade utsikterna till trots är tillgången på arbetskraft fortfarande ett problem i många företag i Österbotten. I Österbottens handelskammares enkät hösten 2023 uppgav över 60 procent av de företag som svarade att tillgången på arbetskraft begränsar tillväxt och företagsutveckling. Av Arbetskraftsbarometern hösten 2023 framgår att det för närvarande råder brist på arbetstagare inom bland annat social- och hälsovård, IT, städning samt inom många sektorer inom industrin.

Under de närmaste åren väntas efterfrågan på arbetskraft öka avsevärt till följd av de storinvesteringar som kommer till regionen. På grund av multiplikatoreffekter av investeringarna kommer arbetskraftsbehoven i framtiden att öka inte bara inom industri utan också inom en rad andra sektorer, såsom service- och byggbranschen. För att möta efterfrågan på arbetskraft behövs insatser för att attrahera ny arbetskraft i Finland, betydligt större arbetsrelaterad invandring, sysselsättningshöjande åtgärder speciellt bland unga, äldre och personer med utländsk bakgrund samt bättre villkor för arbetskraftens rörlighet och för distansarbete.

För att få bukt med bristen på kompetent arbetskraft krävs åtgärder på såväl regional som nationell nivå. Regionen har gjort mycket för att förbereda sig på att efterfrågan på arbetskraft ökar. Läroinrättningar på andra och tredje stadiet anordnar tillsammans avgiftsfri webbaserad utbildning för batteriindustrins behov.  Efterfrågan på arbetskraftsutbildningar och kompletterande utbildningar ligger på en bra nivå. Det är skäl att fortsätta att utveckla de studerandes arbetslivsfärdigheter och uppdatera de arbetssökandes kompetens, varför det är viktigt att öka möjligheterna till kontinuerligt lärande och utbildning. Det kan hända att tillgången på kompetent arbetskraft för företag försämras när vuxenutbildningsstödet slopas och ett populärt incitament för att uppdatera färdigheterna försvinner. Detta kan leda till att antalet läroavtalsutbildningar ökar.

De framtida arbetskraftsbehoven i Österbotten kan inte tillgodoses enbart med inhemsk arbetskraft, så arbets- och utbildningsrelaterad invandring bör främjas på alla sätt. Till skillnad från de flesta andra landskap har antalet sysselsatta inte minskat i någon väsentlig grad i Österbotten, eftersom befolkningen med utländsk bakgrund har hjälpt upp det hela. På arbetsmarknaden i Österbotten arbetar redan närmare 7 000 personer med utländsk bakgrund, vilket är nästan 9 procent av de sysselsatta. Andelen sysselsatta personer med utländsk bakgrund är störst inom primärproduktion, men tusentals arbetar också inom service och industri. Sysselsättningsgraden för personer med utländsk bakgrund är ändå fortfarande markant lägre än för infödda finländare, så åtgärder behöver vidtas för att öka sysselsättningen av personer med utländsk bakgrund. Arbetsgivarnas beredskap att anställa personer med utländsk bakgrund bör ökas bland annat genom utbyte av goda exempel och förbättrade språkkunskaper. En förutsättning för att internationell arbetskraft ska bosätta sig i regionen är också bland annat stöd till integration, ett brett utbud av boenden och flerspråkig service, till exempel engelskspråkiga skolor. Villkoren för uppehållstillstånd för invandrare (exempelvis byte av arbetsplats, prövning av tillgång) bör göras flexiblare. Dessutom måste Migrationsverkets och Myndighetens för digitalisering och befolkningsdata system bli mer kompatibla för att få fram mer exakt och aktuell information om arbetsinvandrare i regionen och göra det snabbare än idag att få en hemkommun och en personbeteckning.

Visualiseringar 

Arbetskraft och sysselsättning

 Utbildningsstruktur

Mer information

Österbottens handelskammares enkät om kunnig arbetskraft

Regionala utvecklingsutsikter hösten 2023 (arbets- och näringsministeriet, på finska)

Sysselsättningsöversikt (NTM-centralen i Österbotten)

Datafönster för gröna investeringar (Finlands Näringsliv, på finska)

Bostadsutredning över Vasaregionen (MDI, FCG, Kaupunkitutkimus, 2023, på finska), Sammandrag (på finska)